Det ar bara i Bali som du kan fa foratten da du atit upp din varmratt.
Det ar bara i Bali som man far ta med sig sin egen dricka och dricka vid baren och tom far lana ett glas.
Det ar bara i Bali som man kan bestalla en Red Illusion och fa en gul drink.
Det ar bara i Bali som man kan ga in pa apoteket och be om antibiotika och faktiskt fa det utan svarigheter.
Det ar bara i Bali som man kallas 77 ar gammal och drygaste personen i varlden da man nekar en full kille att slanga i en solstol mitt pa ljusa dagen.
Det ar bara i Bali som man kan vara tva personer inloggade pa samma konto till internet utan nagra konstigheter.
tisdag 30 mars 2010
Det som jag tankte skriva igar
Sa, nu kan jag mer lugnt och sansat skriva om gardagen. Mina bett som jag fick ar dock oforklarliga men de samlade sig dar jag lutade benen mot en halmstol och spred sig sedan. Kastade i mig tre tabletter (lite overdos mojligen men jag tog till desperata matt) och smorjde pa aloevera, hydrokortison och Xylokain innan jag gick och la mig. Idag svider betten bara.. jag pratade dock med tva andra killar som hade varit pa samma stalle och de var saklart utan bett. Jag har sagt det forr och jag sager det igen, jag maste vara helt utsokt.
Angende passtjafs.. allt ar i ordning (nastan) det ar bara det att systemet i Indonesien ar valdigt daligt som aven varan taxichauffor tyckte.
Eftersom att vi ska vara i Indonesien i 37 dagar sa maste vi fa varat pass forlangt och efter att ha fatt en massa olika besked sa bestammer vi oss far att fara rakt till kallan dar svaren kommer att vara stamma. Sa da vi kommer till Indonesiska Ambassaden sa ar det ca 4/5 turister och det finns inte en enda skylt pa engelska. Vi far hjalp av nagra killar som sager vilken lucka vi ska ga till. Vi fyller ut blanketten och da allt ar klart ber dom om avresebiljetten vilket jag hade med mig men dock inte Emelie och Angelica. Sedan kommer ber dom om "Fåttåååkopyy" och da vi inte forstar vad han exakt vill ha kollar han pa oss som om vi ar dumma, tillslut forstar vi att de vill ha en kopia pa passet och visastampeln.
"Ok, vars ska vi ga da?"
"Runt hornet."
Gar runt hornet.
"It's blååken".
Vi blir tipsade om att ga till huset brevid.
"No, it's closed."
"Why?"
"Don't know."
"When does it open?"
"Don't know."
Det ar nu jag bryter ut i ilska, varfor har dom inte en kopieringsmaskin pa sjalva ambassaden?! Varfor finns det ingen skylt? Varfor ger alla en olika information? Och framfor allt varfor vet ingen nagonting eller varfor tror sig alla veta allt?
Tillslut tar vi taxin och letar upp en kopieringsfirma, kopierar och atervander.. Jag lamnar in all info och han ber mig att sla mig ner. Jag vantar i fem minuter och da sager han att jag ska komma och betala den 2 april, den 3 april kan jag hamta ut passet och jag far veta det i sista sekund da det ar forsent att angra sig. Problemet ar att jag har langtat som en galning for att komma ifran Kuta och vi skulle fara imorgon men eftersom att jag maste vanta pa passet sa maste jag tillbringa fem dagar till i Kuta medan alla andra far ivag. Tack och lov har jag en snall Emelie som reser samtidigt som mig men det var otroligt frustrerande de dar TRE timmarna pa ambassaden.
Angende passtjafs.. allt ar i ordning (nastan) det ar bara det att systemet i Indonesien ar valdigt daligt som aven varan taxichauffor tyckte.
Eftersom att vi ska vara i Indonesien i 37 dagar sa maste vi fa varat pass forlangt och efter att ha fatt en massa olika besked sa bestammer vi oss far att fara rakt till kallan dar svaren kommer att vara stamma. Sa da vi kommer till Indonesiska Ambassaden sa ar det ca 4/5 turister och det finns inte en enda skylt pa engelska. Vi far hjalp av nagra killar som sager vilken lucka vi ska ga till. Vi fyller ut blanketten och da allt ar klart ber dom om avresebiljetten vilket jag hade med mig men dock inte Emelie och Angelica. Sedan kommer ber dom om "Fåttåååkopyy" och da vi inte forstar vad han exakt vill ha kollar han pa oss som om vi ar dumma, tillslut forstar vi att de vill ha en kopia pa passet och visastampeln.
"Ok, vars ska vi ga da?"
"Runt hornet."
Gar runt hornet.
"It's blååken".
Vi blir tipsade om att ga till huset brevid.
"No, it's closed."
"Why?"
"Don't know."
"When does it open?"
"Don't know."
Det ar nu jag bryter ut i ilska, varfor har dom inte en kopieringsmaskin pa sjalva ambassaden?! Varfor finns det ingen skylt? Varfor ger alla en olika information? Och framfor allt varfor vet ingen nagonting eller varfor tror sig alla veta allt?
Tillslut tar vi taxin och letar upp en kopieringsfirma, kopierar och atervander.. Jag lamnar in all info och han ber mig att sla mig ner. Jag vantar i fem minuter och da sager han att jag ska komma och betala den 2 april, den 3 april kan jag hamta ut passet och jag far veta det i sista sekund da det ar forsent att angra sig. Problemet ar att jag har langtat som en galning for att komma ifran Kuta och vi skulle fara imorgon men eftersom att jag maste vanta pa passet sa maste jag tillbringa fem dagar till i Kuta medan alla andra far ivag. Tack och lov har jag en snall Emelie som reser samtidigt som mig men det var otroligt frustrerande de dar TRE timmarna pa ambassaden.
söndag 28 mars 2010
aargh
Jag har haft en smatt elandig dag och den blev precis varre. Passtjafs och jag blir uppaten pa stallet jag skriver pa internet just nu... kan inte stanna langre. Min kropp kliar ihjal. Varre an bedbugs. Skumt stalle.
onsdag 24 mars 2010
Nusa Dua och Uluwatu.
Sitter nu pa ett internet cafe langs Poppie lane, solen haller pa att ga ner efter en annorlunda dag. Idag har det varit poolparty pa hotellet och jag maste nog saga att Kuta i Bali ar som vilken annan charterort som helst. Det ar pool, strand, bad och fest. Vi ska dock ut till en av paradisoarna om nagon dag och se det vi alla forvantat oss av Bali.
Igar hyrde jag, Mona, Nicklas, Klas och Danne moppar for att kora ner till Nusa Dua och Uluwatu. Det var sa himla kul aven om jag var ratt radd for mitt liv och alla andras liv langs vagen. Mamma, du skulle ha varit mycket radd.
Vi korde ivartfall till Nusa Dua och badade pa en strand tills magen borjade kurra och vi fann vagen till Bambu. Dvs, lyxstalle. For att komma sig till varat bord var vi tvungna att ga pa stenplattor med grodyngel, det var riktigt vackert dar och planboken tog lite stryk men en gang sa maste man ju ata pa en riktigt lyxig restaurang (prismassigt sa var det samma som en billig restaurang i Oslo). Jag at chili och lime marinerade rakor med ris och vi fick aven lite smaplock at ata till. Till dessert var det Tamarillo glass (sur jorgubbssorbet). Det var gott men jag maste ju anda saga att min kara mor kan toppa det ganska latt.
Efter maten tog vi mopparna for att kora mot Uluwatu som lag pa andra sidan halvon men tyvarr blir vi stoppade av polisen som vill se varat internationella korkort. Ingen av oss har ett sa det blev en bot pa ca 70 sek var men det var det anda vart och eftersom att poliserna inte gor nagon anmalning sa hamnar det bara i deras egna ficka och vi far kora vidare.
I Uluwatu sa korde vi till Paru(?) templet och kollar pa ilskna, tjuvakiga och fascinerande apor och sag pa solnedgangen. Det var en riktigt bra dag aven om det gick en hel del pengar for att vara Bali (ca 350 sek). Pa kvallen festade vi in kvallen med ett litet pooldopp och vantan pa Angelicas vanner som vars plan visade sig senare vara forsenat. Det var en handelserik dag och en dag som man kommer att minnas lange.
De narmsta dagarna blir det som sagt Gilli Island som ska vara riktigt vackert och innan dess blir det nog forsranning eller att fara och bada pa nagot roligt stalle.
Maste vidare nu och hanga pa vannerna och poolpartyt. Sammanfattningsvis, livet ar bra och jag njuter av det :)
Igar hyrde jag, Mona, Nicklas, Klas och Danne moppar for att kora ner till Nusa Dua och Uluwatu. Det var sa himla kul aven om jag var ratt radd for mitt liv och alla andras liv langs vagen. Mamma, du skulle ha varit mycket radd.
Vi korde ivartfall till Nusa Dua och badade pa en strand tills magen borjade kurra och vi fann vagen till Bambu. Dvs, lyxstalle. For att komma sig till varat bord var vi tvungna att ga pa stenplattor med grodyngel, det var riktigt vackert dar och planboken tog lite stryk men en gang sa maste man ju ata pa en riktigt lyxig restaurang (prismassigt sa var det samma som en billig restaurang i Oslo). Jag at chili och lime marinerade rakor med ris och vi fick aven lite smaplock at ata till. Till dessert var det Tamarillo glass (sur jorgubbssorbet). Det var gott men jag maste ju anda saga att min kara mor kan toppa det ganska latt.
Efter maten tog vi mopparna for att kora mot Uluwatu som lag pa andra sidan halvon men tyvarr blir vi stoppade av polisen som vill se varat internationella korkort. Ingen av oss har ett sa det blev en bot pa ca 70 sek var men det var det anda vart och eftersom att poliserna inte gor nagon anmalning sa hamnar det bara i deras egna ficka och vi far kora vidare.
I Uluwatu sa korde vi till Paru(?) templet och kollar pa ilskna, tjuvakiga och fascinerande apor och sag pa solnedgangen. Det var en riktigt bra dag aven om det gick en hel del pengar for att vara Bali (ca 350 sek). Pa kvallen festade vi in kvallen med ett litet pooldopp och vantan pa Angelicas vanner som vars plan visade sig senare vara forsenat. Det var en handelserik dag och en dag som man kommer att minnas lange.
De narmsta dagarna blir det som sagt Gilli Island som ska vara riktigt vackert och innan dess blir det nog forsranning eller att fara och bada pa nagot roligt stalle.
Maste vidare nu och hanga pa vannerna och poolpartyt. Sammanfattningsvis, livet ar bra och jag njuter av det :)
måndag 15 mars 2010
Bali, Indonesien
Sitter nu pa Ap Inn och vantar in Emelie och Angelica som borde anlanda snart.. fragan ar bara om jag ska vanta tills dom kommer eller hanga pa nagra bekanta fran Oslo.
Imorse kandes det lite tungt da jag anlande alldeles ensam, hade ingen aning om vart jag skulle ta vagen. En man bar min vaska och bad om dricks.. han visade en sedel och jag gav han en likadan.. med andra ord. En man bar (puttade pa en vagn) min vaska i mindre an en minut och jag gav han 150 sek for det.
Jag avskyr att vara den dumma turisten som det ar latt att lura. Fast jag hann dock radda mig sjalv da han bad mig om annu en liknande sedel men jag sa nej da jag inte visste nagot om valutavaxeln.
Maste ga nu, Nyars imorgon sa det ar brattom att dra innan alla bommar igen restaurangerna..
Det ar forbjudet for dom att ga ut..
Mer om det sen, MAT!
Imorse kandes det lite tungt da jag anlande alldeles ensam, hade ingen aning om vart jag skulle ta vagen. En man bar min vaska och bad om dricks.. han visade en sedel och jag gav han en likadan.. med andra ord. En man bar (puttade pa en vagn) min vaska i mindre an en minut och jag gav han 150 sek for det.
Jag avskyr att vara den dumma turisten som det ar latt att lura. Fast jag hann dock radda mig sjalv da han bad mig om annu en liknande sedel men jag sa nej da jag inte visste nagot om valutavaxeln.
Maste ga nu, Nyars imorgon sa det ar brattom att dra innan alla bommar igen restaurangerna..
Det ar forbjudet for dom att ga ut..
Mer om det sen, MAT!
fredag 12 mars 2010
Blota lakan
Tips i varma rum utan AC.
Skippa lakanen och blot ner handuken och sov med den. Det ar kanske inte det mysigaste men den haller kroppen sval.
Nu undrar jag bara varfor jag inte kom pa det tidigare.
Skippa lakanen och blot ner handuken och sov med den. Det ar kanske inte det mysigaste men den haller kroppen sval.
Nu undrar jag bara varfor jag inte kom pa det tidigare.
Perth
Sitter just nu och smalter bort i Perth. Det ar fruktansvart underbart vader har men det ar svart att njuta av det da det inte finns nagon flakt eller AC inomhus. Idag var det 40 grader varmt och dagen spenderades som varma dagar ska spenderas, pa en vacker strand med hoga vagor, dykning och snorkling efter snackor.
Det var alldeles underbart, da vi klev upp fran det forsta "doppet" hade vi lekt i vagorna i en timme. Jag var helt utslagen av varmen och somnade i solen (solskydd var pa sa jag blev faktiskt inte brand). Vid sex vackte Maren mig och vi satt och kollade pa solnedgangen, det var sa vackert och jag ar sa glad over att jag far se Perth och en liten del av "the sunsetcoast".
Nu har jag tva svettiga natter kvar (det gar inte att sova pga varmen) sedan beger jag mig till Bali och min tid i Australien ar over.
Det var alldeles underbart, da vi klev upp fran det forsta "doppet" hade vi lekt i vagorna i en timme. Jag var helt utslagen av varmen och somnade i solen (solskydd var pa sa jag blev faktiskt inte brand). Vid sex vackte Maren mig och vi satt och kollade pa solnedgangen, det var sa vackert och jag ar sa glad over att jag far se Perth och en liten del av "the sunsetcoast".
Nu har jag tva svettiga natter kvar (det gar inte att sova pga varmen) sedan beger jag mig till Bali och min tid i Australien ar over.
fredag 5 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
Melbourne, 30 grader med sol och moln
Ar det mojligt att vara sa trott? Idag har varit en riktigt tung dag da det inte har funnits nagon energi till nagot. Vi gick och shoppade lite, bla en klocka eftersom att min har gatt sonder och ett par skor da mina gympaskor blev ALLDELES for sma efter varan bedbugstvattning.
Darefter "sprang", dvs inte sniglade, vi tillbaka till varat hostell for somn. Har lyckats sova i tre timmar men jag ar fortfarande helt dod.
Imorgon ska vi kanske fara och se Backstreet Boys, jag har velat ga pa en konsert har i Australien och det ar det enda dom har har i Melbourne som ar vart att se. Judith alskar Backstreet Boys sa.. det kanske blir lite nostalgi imorgon.
Sedan ska vi pa tisdag till en Goldwell harsalong som tydligen ska vara 5 stjarnigt for att klippa oss och farga haret och ha harmassage. Det ska bli skont, behover det verkligen och det kostar lika mycket som en klippning i Ske. Det har kan bli spannande!
Darefter "sprang", dvs inte sniglade, vi tillbaka till varat hostell for somn. Har lyckats sova i tre timmar men jag ar fortfarande helt dod.
Imorgon ska vi kanske fara och se Backstreet Boys, jag har velat ga pa en konsert har i Australien och det ar det enda dom har har i Melbourne som ar vart att se. Judith alskar Backstreet Boys sa.. det kanske blir lite nostalgi imorgon.
Sedan ska vi pa tisdag till en Goldwell harsalong som tydligen ska vara 5 stjarnigt for att klippa oss och farga haret och ha harmassage. Det ska bli skont, behover det verkligen och det kostar lika mycket som en klippning i Ske. Det har kan bli spannande!
onsdag 3 mars 2010
Sydney Airport
Sitter pa flygplatsen nu och sparar pengar, dvs.. inte checkar in pa ett hostel. Idag har vi haft en turistdag i Sydney och jag fick se Harbour Bridge, Botaniska garden, Operahuset (som inte var sa imponerande som jag vantat mig) och Darling harbour. Det var en bra dag dock lite sorglig eftersom idag splittrades vi. Maren far till Perth och jag och Judith till Melbourne. Ingen mer trio..
Nu ar det BARA 10 timmar kvar innan vi far checka in. Tiden rusar forbi!
Nu ar det BARA 10 timmar kvar innan vi far checka in. Tiden rusar forbi!
måndag 1 mars 2010
Byron Bay, regn och lite karlek.
Jag alskar da vardagen ar bara vardag och man stannar upp och iakttar manniskorna man ar med och bara inser "fan vad jag gillar er".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
